Dag 29. Mina ambitioner
Ambitioner är ett märkligt behov
av att söka makt
och förlora frihet.
Francis Bacon
Jag vet inte vad jag har för ambitioner. Jag skiter väl egentligen i makt, pengar och allt sånt trams (som dock kan vara tämligen bra att ha ibland). Jag skiter i om jag är den som sett flest filmer, gått på flest konserter, kan göra den godaste maten, får maxpoäng på varje tenta, har de snyggaste och trendigaste kläderna och så vidare. Självklart vill jag göra bra ifrån mig som alla andra, men jag känner inget behov av att stressa upp mig över något.
Ska jag börja tävla med någon och försöka uppnå en fantasibild av något är jag ju inte ett dugg bättre än till exempel en anorektiker eller alkoholist osv. Visst, jag skulle kunna drömma om att vara smalast, snyggast, ha störst bröst, bäst betyg, mest pengar - men jag får ju inte ut någonting av det. Det är en helt annan sak att sitta och känna att "Ja, det här förstår jag och kan jag bli bra på". Det kan man väl snarare kalla självrealisering.
Vad jag VILL uppnå med livet, och detta får alla entreprenörsfjantar a la Blondinbella och co. att gå i taket, är bara att vara lycklig och ta hand om mig själv, mina vänner och min familj, och inte slösa bort hela livet på att jobba. Jag inser ironin i det hela med tanke på att jag i dagsläget jobbar cirka 50 timmar i veckan och pluggar cirka 20 (kanske 10 egentligen), bor 80 mil ifrån familjen och har ett ytterst begränsat antal människor som jag betraktar som vänner. Men det är därför jag även kommit fram till att folk får vara hur ambitiösa de vill, men i slutändan så är det inte en jävel som bryr sig om hur mycket prylar du har när du dör.
//S
